Är ännu en gång tillbaka till i Umeå, idag fick jag lite sovmorgon och åkte med halv nio busen, skönt vare att få sova!
Hade dock en hämsk bussresa, det är typ fullt på bussen när jag kliver på så jag får sitta näst längstbak tillsammans med en ung kvinna vilket var helt okey. Det som störde mig var att bakom mig äre allt så typ fem säten på rad och där sitter tydligen en barnfamilj fast för mig kändes det som ett helt dagis satt där. När jag klev på bussen hade jag redan ont i huvudet och känner mig lite lätt illamående så jag blundar och hoppas på att kunna somna med musik i öronen. Jag lyckades somna med någon gång efter halva resan vaknar jag av att barnen som sitter bakom mig skriker och pratar enormt högt, jag hörde allt dom sa och ändå hade jag volymen på max!
jag vrider på mig lite för att hoppas på att höra mindre och kunna somna ingen, halvvägs in i sömnen vaknar jag igen när en av dessa ungar slå mig(!)jag låtsas som inget och försöak fortsätta sova. Efter en stund kastar nåt av dessa barn fram nåt som landar vid mina fötter och ska gå gå fram i bussen för att hämta detta, hon håller då i min arm och mitt ben som stöd för att ta sig fram och sedan tillbaka. När bussen väl är framme på busstationen skriker ungen - mamma får jag gå ner nu? jag vill gå ner!! Hur många gånger som helst, detta hör jag och fortfarande jag har volymen på max. Ja som ni förstår har jag haft en otroligt jobbigt morgon och jag kände att tyckte ännu mindre om barn efter denna resa. Den dag jag får barn kan jag lova att dom kommer inte få bete sig så under en bussfärd.

Är i allafall på skolan nu och väntar på att gå till den sista handledningen innan fredag då det är deadline på vår B-uppsats. Jag hoppas inte jag börjar må sämre, så jag inte behöver gå hem för att kurera mig. Jag har fan inte tid att vara sjuk nu.

Ha en fortsatt bra dag, själv ska jag göra mitt bästa för att den i allafall ska bli bättre än den börjat.

Tjingeling!